Sveriges första silverdaler präglades i Stockholm år 1534 under Gustav Vasa. De första silverdalerna i Europa utgavs av Sankt Joachimsthal i Böhmen (nuvarande Jachmov i Tjeckien). Gustav Vasa ska själv ha kallat sin daler för jockumsdaler.

 

Renässansen, reformationen och de stora upptäcktsresorna står som milstolpar i världshistorien. Mynthistoriskt sett förknippas årtiondena omkring 1500 med införseln av stora silvermynt. På grund av de enorma silvermängder som hittades i bergen i Tyrolen på 1460-talet började man att ge ut stora silvermynt som kunde användas parallellt med dåtidens guldmynt. Silverkällorna i Tyrolen kompletterades snabbt av andra lokala silverförekomster, och lite senare av den massiva tillförseln av silver från Amerika som upptäcktes 1492.

 

Thaler: från guld till silver

 

Under hela senmedeltiden hade silverinnehållet i europeiska mynt försvagats betydligt. Den här utvecklingen kom av sig när stora silverförekomster upptäcktes i Schwaz-bergen i Tyrolen. Greve Sigismund av Tyrolen (som regerade från 1439 till 1490) önskade utnyttja de silverresurser som upptäckts och lät prägla ett stort silvermynt som kallas guldengroschen (eller guldiner). På grund av grevens nyvunna rikedom fick han tilltalsnamnet ”den välstående”, medan hans far paradoxalt nog hade varit känd som ”den medellöse”! Det nya silvermyntet gavs samma värde som den samtida gulden, det mest utbredda guldmyntet i området. Under de årtionden som följde öppnades en stor mängd silvergruvor i de omkringliggande områdena. 1512 blev de nya källorna utkonkurrerade av de väldiga silverförekomsterna som upptäcktes nära Joachimsthal i Böhmen. Från 1519 blev Joachimsthaler guldengroschen, ett silvermynt av samma storlek som guldiner, präglat i stora mängder. De här stora silvermynten (eller ”thalerna” som de blev kända som) hade högt silverinnehåll och blev snabbt efterfrågade i internationell handel. Med ett förhållande mellan silver och guld på omkring 10:1 måste en

thaler innehålla ca. 35 gram rent silver för att matcha guldmyntens värde. Alla de viktiga kungarikena och furstendömena i Europa började prägla stora silvermynt med thalern som modell. Sveriges första silverdaler präglades i Stockholm år 1534 under Gustav Vasa. Andra silvermynt av stort format omfattar crown (England), écu och franc (Frankrike), real och peso (Spanien), daalder (Nederländerna), daler (Skandinavien) och dollar (USA).

 

Christofer Columbus och Den nya världen

 

Det är svårt att överdriva betydelsen av Christofer Columbus upptäckt av Amerika 1492, även ur ett mynt- och penninghistoriskt perspektiv. Inspirerad av den italienske äventyraren Marco Polos resor och den franske författaren John de Mandevilles fiktiva reseskildringar, trodde Columbus att det fanns en al- ternativ sjöväg till Asien om man seglade västerut från Spanien. Tio månader senare kom han till Karibiska havet. Columbus trodde han hade kommit till Indien, därav namnet Västindien. Columbus gjorde omedelbart anspråk på området och öppnade dörren för Spanien att utnyttja de stora rikedomarna på den amerikanska kontinenten. Efter Columbus död 1506 följde koloniseringen av Mellanamerika. 1513 ledde Vasco Núnez de Balboa en expedition genom Panama och blev den första europén att skåda ut över Stilla havet. Aztekerriket besegrades av Hernán Cortés, som med en styrka på bara 11 skepp, 508 man och 16 hästar klarade av att inta aztekernas huvudstad Tenochtitlán (nuvarande Mexico City). Tidigt på 1530-talet besegrade Francisco Pizarro Inkariket i Peru. Två av världens största civilisationer, med omkring 20 miljoner invånare, besegrades av Spanien inom loppet av bara två decennier. Spanien utnyttjade den enorma tillförseln av silver från Amerika till att ge ut stora mängder silvermynt. De första silverförekomsterna i Mexiko upptäcktes på 1540-talet. Några år senare upptäcktes ”Silverberget” vid Potosi i Peru – ”Rika Potosi, världens skattkammare, bergens konung eller konungarnas missunnsamhet”, som det står på vapenskölden. En stor del av myntmetallen från Potosi var enkelt utformade klumpar och när de kom till Europa blev merparten av dessa mynt nedsmälta och präglade på nytt vid myntverk i Spanien och andra ställen i Europa. Den spanska motsvarigheten till thaler kallades 8 realer. Under 1500-talets sista decennium transporterades 2 700 ton silver (omräknat till mynt motsvarar det mer än 750 000 000 stycken) från den amerikanska kontinenten till Spanien, och därifrån ut i Europa och sedan vidare till Asien. 1511 talade den spanske kungen Ferdinand om för sina upptäcktsresanden att de måste ”få tag på guld på humant sätt om det var möjligt, men de måste få tag på guld till varje pris”. Columbus själv delade drömmen om guld. Under hans första stora upptäcktsresa, från oktober 1492 till januari 1493, nämner han guld i dagboken mer än 65 gånger! Den första frågan han ställde när han kom till de karibiska öarna var just om det fanns guld där. Det är förståeligt, eftersom guld på 1400- och 1500-talet var den mest värdefulla, symbolmättade och prestigefyllda av alla varor. Just därför förvånade det också Columbus att de infödda inte hade lika stort intresse av guld och var villiga att ge ifrån sig denna ädla metall i utbyte mot enkla prydnadssaker. Räkenskaper från den tiden visar att guld från Den nya världen landade i Spanien redan 1503. Men det var först under åren från 1530 till 1550 som stora mängder guld strömmade över Atlanten. Från 1551 till 1560 infördes hela 1 370 233 uns (motsvarande 42 619 kg). Mycket av guldet som fördes till spanska hamnar skickade utomlands igen för att täcka hovets omåttliga penningförbrukning. Den stora tillförseln av ädla metaller bidrog kraftigt till den höjda inflationen som uppstod i Västeuropa mellan 1470 och 1650. Den har senare blivit känd som den stora prisrevolutionen.

I Frankrike ökade priset på matvaror till omkring det åttadubbla mellan 1500 och 1650. Den stora mängden silver och guld som kom till Europa ledde till att guldmynt blev allt vanligare under den här perioden. Guldmynt användes i omfattande grad i Spanien och Portugal, som båda också hade utnyttjat guldresurser i Afrika samt i Frankrike, Italien, Storbritannien, Nederländerna och till och med Skandinavien – det första svenska guldmyntet präglades i Stockholm i 1568 under kung Erik XIV

(1560-1568).