Auguste Rodin – Känslornas mästare
En av våra mest uppskattade myntsamlingar, Världens minsta guldmynt, har fått ett välkomnat tillskott i form av ”Tänkaren” – ett mynt som hyllar den franske konstnären Auguste Rodin (1840-1917) och ett av hans absolut mest kända och uppskattade verk, den tidlösa skulpturen ”Tänkaren” (på originalspråket ”Le penseur”). Vi på Mynthuset tycker det är särskilt spännande med mynt som bär på en så signifikant del av vår kulturhistoria som just detta mynt gör och därför vill vi gärna belysa den intressanta historien om Rodin och hans konstnärskap.
Strävsam karriär mot etablissemanget
Auguste Rodin föddes den 12 november 1840 i ett enkelt tjänstemannahem i Paris. Han började teckna på egen hand som liten och vid 14 års ålder började han vid den förberedande kejserliga konstskolan Petite École. Han sökte sedan in hela tre gånger till skulpturklassen vid franska konstakademin École des Beaux-Arts utan att bli upptagen och på grund av det uteblivna akademiska erkännandet var han tvungen att försörja sig genom arbete på porslinsfabriker och verkstäder. I hans unga år fick han istället sin utbildning i andra skulptörers kommersiella verkstäder, vilket till stor del formade hans fria sätt att skulptera.
När Rodins skulpturer visades på utställningar under det sena 1800-talet sågs de dock som alltför vågade och realistiska. Dessutom uppfattade man dem som ofärdiga och historielösa. Rodins levande och spontana formspråk var något helt nytt för konstvärlden. Det befann sig på gränsen till det abstrakta där kroppen, materialet och den kreativa processen fick ett värde i sig själv. Just det att Rodin i en period skulpterade en stor mängd händer som sjävständiga skulpturer kan tänkas peka på hans fokus på den konstnärliga processen - behovet av att betona handens skapande roll i en tid då Rodin bröt med skulpturkonstens tradition.
Å andra sidan kan Rodin uppfattas som en av de sista klassiska skulptörerna. Det var faktiskt efter en resa till Italien där han studerade Michelangelos verk som han slutligen hittade den konstnärsstil som med tiden skulle komma att ge honom ett erkännande som en våra mest framstående skulptörer genom tiderna. Rodin lät de naturtrogna kropparnas muskler och rörelser ge uttryck för det underliggande känslolivet hos motivet – människan - och den skapande handens avtryck i leran eller stenblocket blev en del av det konstnärliga uttrycket.
Rodins skulptur Mannen med den krossade näsan - det viktigaste verket som bevarats från hans tidiga karriär – är ett målande exempel på att konstvärlden till en början inte var redo för hans experimenterade stil. Det skulpterade huvudet var ett porträtt av Rodins allt i allo i verkstaden. Huvudet skadades grund av den kalla vintern men Rodin skickade ändå in det till Parissalongen 1865, som dock refuserade verket då det ansågs för fragmentariskt. Tio år senare passerade det utan kritik och utställdes på Salongen.
Helvetesporten och Tänkaren
En bronsdörr till ett konsthantverksmuseum blev Rodins första offentliga uppdrag, år 1880. Själva museet blev aldrig av, men Rodin kom att arbeta på den sex meter höga porten livet ut. Med Dante Alighieris litterära mästerverk Den gudomliga komedin, mer bestämt Inferno, som inspirationskälla skapade han ett myller av känsloladdade skulpturer vilka sedan gick som en röd tråd genom hans konstnärsskap och gjorde hans namn internationellt känt, även utanför konstvärlden. Till de mest beundrade skuplturerna han skapade för den sex meter höga porten är Kyssen med dess tragiska kärlekspar, Skuggorna som krönte porten, och fram för allt Tänkaren, som är temat för det senaste myntet i Mynthusets samling Världens minsta guldmynt.
Tänkaren är en av världens mest kända skuplturer genom tiderna och väldigt uppskattad– kanske för att de flesta kan spegla sig själva i den känslostämning som den tidlösa skulpturen uttrycker. Även om Tänkaren först skapades för helvetesporten, gjorde dess särdrag – den nakna mannen, djupt förskunken i sitt grubblande och utan ett omkringliggande sammanhang – att den fungerade utomordentligt som ett självständigt verk. Skulpturen blev internationellt berömd när den förstorades, 1902-1903. På hemmaplan möttes den av en så stor entusiasm att man startade en insamling för att köpa skulpturen ”åt folket i Paris” och placera den utanför Panthéon.
Under Rodins livstid gjordes ytterligare åtta gjutningar av Tänkaren. En av dem står idag i den tillhörande parken till konstmuseet Waldemarsudde i Stockholm och fungerar som ett av parkens viktigaste verk. Denna bronsskulptur inköptes 1909 av prins Eugen, direkt från Rodins ateljé i Paris. Efterföljande har den lånats ut till diverse muséer, för att sedan återvända till sin plats på Waldemarsudde.