Att vi människor är uppfinningsrika till naturen är en av anledningarna till att vi utvecklats så mycket på så kort tid. En av historiens viktigaste uppfinningar är pengar. De ersatte den besvärliga naturaekonomin och gjorde det enkelt att handla med varor.

Få uppfinningar har varit viktigare i mänsklighetens historia än uppfinningen av pengar. När vi talar om pengar betyder det emellertid inte bara historien om mynt, sedlar, checkar och kreditkort. Pengar kan definieras som allt som alla är eniga om att använda som mått på värde i ett samhälle. Innan mynten uppfanns, använde de gamla grekerna kor som mått på värde, och vapen, oxar, köksredskap och bitar av värdefulla metaller som betalningsmedel. I andra delar av världen har allt från snäckor, tygstycken, teblad och kvarnstenar använts som pengar. I världens ekonomiska historia är det själva uppfinningen av pengar som är universal, inte pengarnas form. Att mynt uppstod som en form av pengar var först och främst en konsekvens av idén med pengar. Men pengar framställda av ädla metaller har ju ändå flera fördelar jämfört med andra betalningsmedel. Nämligen att värdet på guld och silver inte minskar så snabbt och inte påverkas av säsongsmässiga svängningar på samma sätt som jordbruksprodukter och levande djur. Guldets beständighet gjorde att det lämpade sig väl för värdelagring.

 Den som skulle gräva ner sina värden i jorden skulle föredra guld. Å andra sidan fanns guld och silver bara i begränsade mängder. Regioner med tillgång till naturliga förekomster av dessa ädla metaller har ofta fått en privilegierad ställning vad gäller rikedom och politisk makt. Som den berömda ekonomen John Maynard Keynes har sagt: ”Där det finns guld, finns det välstånd och civilisation.” Lydien i västra Mindre Asien (på västkusten av det som idag är Turkiet) var ett sådant område i slutet av 600-talet f.Kr. Lyderna var rika på en naturlig legering av guld och silver som kallades elektrum. Det var här de första mynten i den västliga traditionen präglades. Innan dessa epokavgörande mynt präglades hade klumpar av olika metaller (däribland elektrum) reda använts i handel i området. Dessa måste dock vägas i förhållande till varje transaktion för att försäkra att de verkligen hade det värde som påstods. Det var en tidskrävande och krånglig process och till slut insåg man att detta eviga vägande kunde undvikas om myndigheterna försåg metallbitarna med en officiell stämpel och på så sätt tryggade värdet. De första elektrummynten i Lydien ersattes snart av guld- och silvermynt av den lydiske kung Krösus (som regerade mellan 561 och 546 f.Kr.). Det är han som vanligtvis får äran för att ha introducerat mynt av rent guld. Den grekiske historikern Herodotos, historiens fader, berättar att Krösus skickade en gåva på två guldstater till varje invånare i den grekiska staden Delfi, det berömda oraklet Apollons hemstad, som tack för ett positivt svar från guden. Kung Krösus enorma välstånd var legendariskt i den antika världen och det verkar passande att han, den siste av de lydiska kungarna, ska ha varit den förste kungen som gav ut mynt av rent guld.

 

Svein H. Gullbekk och André Celtel