Gustav Vasa Befrielsekrig 500 år - Stockholms Blodbad 2,5g 24K mynttacka

Gustav Vasa Befrielsekrig 500 år - Stockholms Blodbad 2,5g 24K mynttacka

Be the first to rate!

0

Vi fortsätter firandet av Gustav Vasas 500års jubileum av Befrielsekriget. Denna guldtacka framvisar en scen från Stockholms Blodbad i 1520, en händelse som startade Gustav Vasas Befrielsekrig och på ett ohyggligt sätt gjorde att Sverige blev det land vi är idag.

  • Type: Singelprodukt
  • Lager: Tillgänglig
Pris: 4 595 kr

Stockholms blodbad var den rannsakning med efterföljande avrättningar som ägde rum i Stockholm den 7–9 november 1520. Händelserna inleddes direkt efter Kristian II:s (som efter blodbadet blev känd som Kristian Tyrann i Sverige kröning till svensk kung när gästerna på kröningsfesten kallades till ett möte på slottet. Ärkebiskop Gustaf Trolles krav på ekonomisk kompensation för bland annat Stäkets rivning ledde till frågan om den tidigare riks­föreståndaren Sten Sture den yngre och hans anhängare hade gjort sig skyldiga till kätteri. Med påstått stöd i kanonisk rätt avrättades cirka 84 personer de följande dagarna. Cirka 80 män var på avrättn­ingslistan. Bland de avrättade fanns många inom aristokratin som hade givit sitt stöd åt Sturepartiet under de föregående åren. 

Den danske kungen Kristian II inledde i januari 1520 ett militärt anfall mot Sverige. Kristian ansåg sig ha rätt till den svenska tronen eftersom han genom en särskild valförsamling i maj 1499 utvalts till svensk tronföljare. Den militära truppen bestod av mellan 6 000 och 7 000 man, främst värvade legotrupper från Pommern, Branden­burg, Sachsen och Frankrike. Sten Sture och de svenska trupperna intog ställningar vid Åsunden i Västergötland men tvingades retir­era. De danska trupperna delades upp och rörde sig norrut genom Västergötland och Östergötland. Sten Sture dog i början av februari, efter att ha sårats vid slaget på Åsundens is två veckor tidigare. I början av mars erkände det svenska riksrådet Kristian II som svensk kung. Sten Stures änka Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) som ledde försvaret av Stockholm vägrade dock ge upp. Kristian II hade inte råd med en långvarig belägring av Stockholm, omgivet av stadsmur och en stark besättning på slottet Tre Kronor, och var därför angelä­gen att nå en lösning med försvararna. 

Försvararna ville ha amnesti för att ge upp och ett amnestibrev ut­färdades av Kristian II den 5 september. I brevet gav Kristian II am­nesti till avlidne Sten Sture, hans änka Kristina Gyllenstierna och alla deras medhjälpare för allt vad de gjort mot Kristian själv och union­skungarna Hans och Kristian I. Amnestin gällde också allt det som Sturepartiet gjort mot kyrkan, inklusive Stäkets rivning. Kristina och hennes anhängare garanterades också att få behålla alla egendomar och förläningar. I ett särskilt brev gavs också amnesti för Stockholms stad. 

Den 7 september överlämnades Stockholms slott till kung Kris­tian II. Den 1 november i mötet i Stockholm 1520 hyllades Kris­tian som kung och söndagen den 4 november kröntes han till kung av Sverige i Storkyrkan. Efter kröningen följde en krönings­fest på slottet Tre Kronor som pågick i tre dagar. Kröningen och de efterföljande festligheterna ägde rum i Stock­holm. Viktiga herrar och damer från hela riket var bjudna på fes­ten, även de kvarvarande ledarna bland unionsmotståndarna. Innan kröningen hade nämligen Kristian låtit meddela att allt gam­malt groll nu var förlåtet. Det var dags att börja om på nytt, och kröningsfesten skulle bli en försonande tillställning. Kristian II hade dock andra dolda planer för de inbjudna unionsmot­ståndarna (eller om det var så att dessa planer växte fram under festens gång). Några dagar efter kröningsceremonin, medan fest­ligheterna fortfarande pågick, lät han plötsligt meddela att många av festdeltagarna blivit dömda till döden, bland annat för kätteri. Tillställningen ändrade därmed snabbt karaktär och förvandlades snart till ett blodbad. 

Genom utrensningen hoppades Kristian II göra sig kvitt all svensk opposition och stärka sin makt och därmed även Kalmarunionen. En bieffekt blev istället att blodbadets propagandavärde ut­nyttjades av några av unionsmotståndarna som inte deltagit vid kröningsfesten. Kalmarunionens dagar var därefter räknade. 

Under 1521 spred sig upproren till andra delar av Sverige, och dä­refter inleddes den del av befrielsekriget som benämns Gustav Vasas befrielsekrig. Gustav Vasa var inte i Stockholm under blod­badet, och klarade sig därför, medan hans far och flera av hans konkurrenter avrättades. Det bäddade därför för att han blev den framträdande ledaren och i augusti 1521 i Vadstena valdes till Sveriges riksföreståndare.

Pris:4 595 kr
Metall:
99,9% guld
Nominellt värde:
$5
Kvalitet:
Proof
Storlek:
24 x 14mm
Vikt:
2,5 gram
Präglat år:
2021
Land:
Niue
Upplaga:
199 numrerade exemplar
Advers:
Stockholms Blodbad
Revers:
Vapensköld, vikt, år, valör

Stockholms blodbad var den rannsakning med efterföljande avrättningar som ägde rum i Stockholm den 7–9 november 1520. Händelserna inleddes direkt efter Kristian II:s (som efter blodbadet blev känd som Kristian Tyrann i Sverige kröning till svensk kung när gästerna på kröningsfesten kallades till ett möte på slottet. Ärkebiskop Gustaf Trolles krav på ekonomisk kompensation för bland annat Stäkets rivning ledde till frågan om den tidigare riks­föreståndaren Sten Sture den yngre och hans anhängare hade gjort sig skyldiga till kätteri. Med påstått stöd i kanonisk rätt avrättades cirka 84 personer de följande dagarna. Cirka 80 män var på avrättn­ingslistan. Bland de avrättade fanns många inom aristokratin som hade givit sitt stöd åt Sturepartiet under de föregående åren. 

Den danske kungen Kristian II inledde i januari 1520 ett militärt anfall mot Sverige. Kristian ansåg sig ha rätt till den svenska tronen eftersom han genom en särskild valförsamling i maj 1499 utvalts till svensk tronföljare. Den militära truppen bestod av mellan 6 000 och 7 000 man, främst värvade legotrupper från Pommern, Branden­burg, Sachsen och Frankrike. Sten Sture och de svenska trupperna intog ställningar vid Åsunden i Västergötland men tvingades retir­era. De danska trupperna delades upp och rörde sig norrut genom Västergötland och Östergötland. Sten Sture dog i början av februari, efter att ha sårats vid slaget på Åsundens is två veckor tidigare. I början av mars erkände det svenska riksrådet Kristian II som svensk kung. Sten Stures änka Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) som ledde försvaret av Stockholm vägrade dock ge upp. Kristian II hade inte råd med en långvarig belägring av Stockholm, omgivet av stadsmur och en stark besättning på slottet Tre Kronor, och var därför angelä­gen att nå en lösning med försvararna. 

Försvararna ville ha amnesti för att ge upp och ett amnestibrev ut­färdades av Kristian II den 5 september. I brevet gav Kristian II am­nesti till avlidne Sten Sture, hans änka Kristina Gyllenstierna och alla deras medhjälpare för allt vad de gjort mot Kristian själv och union­skungarna Hans och Kristian I. Amnestin gällde också allt det som Sturepartiet gjort mot kyrkan, inklusive Stäkets rivning. Kristina och hennes anhängare garanterades också att få behålla alla egendomar och förläningar. I ett särskilt brev gavs också amnesti för Stockholms stad. 

Den 7 september överlämnades Stockholms slott till kung Kris­tian II. Den 1 november i mötet i Stockholm 1520 hyllades Kris­tian som kung och söndagen den 4 november kröntes han till kung av Sverige i Storkyrkan. Efter kröningen följde en krönings­fest på slottet Tre Kronor som pågick i tre dagar. Kröningen och de efterföljande festligheterna ägde rum i Stock­holm. Viktiga herrar och damer från hela riket var bjudna på fes­ten, även de kvarvarande ledarna bland unionsmotståndarna. Innan kröningen hade nämligen Kristian låtit meddela att allt gam­malt groll nu var förlåtet. Det var dags att börja om på nytt, och kröningsfesten skulle bli en försonande tillställning. Kristian II hade dock andra dolda planer för de inbjudna unionsmot­ståndarna (eller om det var så att dessa planer växte fram under festens gång). Några dagar efter kröningsceremonin, medan fest­ligheterna fortfarande pågick, lät han plötsligt meddela att många av festdeltagarna blivit dömda till döden, bland annat för kätteri. Tillställningen ändrade därmed snabbt karaktär och förvandlades snart till ett blodbad. 

Genom utrensningen hoppades Kristian II göra sig kvitt all svensk opposition och stärka sin makt och därmed även Kalmarunionen. En bieffekt blev istället att blodbadets propagandavärde ut­nyttjades av några av unionsmotståndarna som inte deltagit vid kröningsfesten. Kalmarunionens dagar var därefter räknade. 

Under 1521 spred sig upproren till andra delar av Sverige, och dä­refter inleddes den del av befrielsekriget som benämns Gustav Vasas befrielsekrig. Gustav Vasa var inte i Stockholm under blod­badet, och klarade sig därför, medan hans far och flera av hans konkurrenter avrättades. Det bäddade därför för att han blev den framträdande ledaren och i augusti 1521 i Vadstena valdes till Sveriges riksföreståndare.

Pris:4 595 kr
Specifikationer
Metall:
99,9% guld
Nominellt värde:
$5
Kvalitet:
Proof
Storlek:
24 x 14mm
Vikt:
2,5 gram
Präglat år:
2021
Land:
Niue
Upplaga:
199 numrerade exemplar
Advers:
Stockholms Blodbad
Revers:
Vapensköld, vikt, år, valör