John F. Kennedy säger i ett tal till den amerikanska kongressen att innan 1960-talet är slut skall USA landsätta en människa på månen och föra honom tillbaka till jorden. Åtta år senare är detta ett faktum när Neil Armstrong tar de första stegen på månen. 

Det är ett litet steg för en människa, men ett stort kliv för mänskligheten, är de berömda orden som Neil Armstrong yttrade när han som den första människan någonsin tog de första stegen på månens yta den 20 juli 1969.  Månlandaren Eagle hade landat i Stillhetenshav med Armstrong och Aldrin ombord medan Collins fortsatte att cirkla runt månens omloppsbana.

Landningen var dramatisk för de inblandade då månlandaren (Eagle) höll på krascha med klippblock, men Armstrong lyckades undvika en katastrof och hittade en slät yta där månlandaren kunde sättas ner. Några timmar senare tog Armstrong de första mänskliga stegen på månen samtidigt som han yttrar de berömda och väl inövade orden ” ett litet steg för en människa, men ett stort kliv för mänskligheten”. Armstrong och Aldrin befanns sig mer än två timmar utanför månlandaren (Eagle) och filmade, fotograferade och samlade in mångrus som de skulle ha med sig tillbaka till jorden. Den amerikanska flaggan tillsammans med ett brev från astronauterna och president  Richard Nixon lämnades kvar till minne av den första månlandningen. Efter knappt ett dygn lämnar astronauterna månen för återfärd till jorden och den 24 juli landar kommandomodulen i Stilla Havet där den plockas upp av hangarfartyget Hornet med president Richard Nixon ombord.

 

Månlandningen den 20 juli var resultatet av amerikansk satsning och en triumf för den amerikanska teknologin. Ryssland hade redan 1957 tagit steget mot rymdåldern genom Sputnik 1 och kort efter med Sputnik II som var bemannad med rymdhunden Lajka. För USA gällde det att hämta in försprånget och ta ledningen och 1958 skapas NASA av den amerikanska regeringen, som skulle spela en nyckelroll i rymdprogrammen. Ryssland skickar upp den första rymdfarkosten 1961 med astronauten Jurij Gagarin vilket skapar en enorm uppmärksamhet över hela världen. Detta får president John F. Kennedy att fatta ett drastiskt beslut om att innan 1960-taletsslut landsätta en man på månen och föra honom tillbaka till jorden.

 

Apolloprojektet startades och pågick mellan åren 1961 och 1972. Programmet innehöll 17 rymdfärder, där de sex första var obemannade. Apollo 1 skulle skjutas upp den 21 februari 1967 som den första bemannande farkosten, men efter en brand i kommandomodulen vid ett förberedande test den 27 januari 1967 omkommer astronauterna Virgil ”Gus” Grissom, Edward H. White och Roger B. Chaffe. Apollo 7 blir därmed den första bemannade uppskjutningen 1968 och året efter, 1969 utför Apollo 11 den första månlandningen.

 

För Apollo 13 blir månfärden i april 1970 dramatisk. En syre tank exploderar och gör att man inte kan utföra den planerade månlandningen. I stället får de tre astronauterna flyga tillbaka till jorden i den svårt skadade kapseln. Händelsen blir en känd film med Tom Hanks som en av astronauterna. Apollo 17, 1972 är den sista månfärden i Apolloprojektet.