Även om francen infördes som enhetlig valuta först efter revolutionen 1789 så har den en lång och spännande historia.  

I de massiva sociala och politiska omvälvningarna efter revolutionen 1789 försökte revolutionsregeringen – Direktoriet – införa mer logik och rationalisera rikets affärer. Tiden präglades av nyordning och en stark vilja att göra upp med det gamla. Det metriska systemet för vikt och volym infördes, en ordning som sedan dess har blivit standard i stora delar av världen. En ny kalender antogs också, som räknade tiden från republikens grundande 

i september 1792. Denna blev inte lika långlivad och efter ett tiotal år återgick man officiellt till den gamla tideräkningen. En ny enhet för betalningsmedel infördes också, även denna med decimalt system. Den

nya värdeenheten kallades för fransk franc, och delades i tio decimes och hundra centimes. Efter hand kom

francen att spela en viktig roll för funktionen av den latinska myntunionen, ett stort projekt under 1800-talet som gjorde de monetära systemen i Europa mer enhetliga. I många avseenden kom Frankrike även att stå som förebild för den svenska penningpolitiken under den senare delen av 1800-talet.

 

Francens historia

Även om francen infördes som enhetlig valuta först efter revolutionen 1789 så har den en lång och spännande historia. Franc började användas först runt 1360 som ett medeltida guldmynt utgivet av Kung Johan I (den gode). Denna variant, känd som franc á cheval (till häst), visar kungen i full rustning, på en galloperande häst. Den kan ha präglats som lösesumma för kungen, som vid ett tillfälle var tillfångatagen av engelsmännen. Ordet ”franc” betyder ”fri”, och den här varianten kan symbolisera kungens frigivning. Johans efterträdare, Karl V (den vise), präglade också franc á cheval och introducerade även franc á pied (till fots), vilken visar kungen stående. Efter detta präglades franc under korta perioder under Karl VII (1423) och Henrik II (1577), innan den blev grundläggande värdeenhet i form av ett silvermynt under revolutionsregeringen 1795. Lagen föreskrev att 1-, 2- och 5-francsmynt skulle präglas men på grund av silverbrist präglades det till en början bara 5-francsmynt. Detta mynt hade en bild av Hercules som bar upp Frihet och Jämlikhet i form av kvinnofi gurer, centrala symboler för revolutionen. Fler mynt med franc som enhet präglades av Napoleon I efter hans framgångsrika kupp mot Direktoriet i november 1799. I tillägg till silvermynten präglade Napoleon även 20- och 40-francsmynt i guld. 500 år efter de först infördes av Johan den gode var francen återigen ett viktigt guldmynt. Eftersom 20-francsmynt i guld först präglades under Napoleon I’s regeringstid har de fått smeknamnet ”Napoleon”. penningpoliti- Tredje republiken (1870-1940)

 

Myntsamlingen

 

Denna värdefulla samling av historiska 20-francsmynt minner om en fantastisk period i den franska och europeiskahistorien – det tumultartade århundradet som följde efter Franska revolutionen då Frankrike svängde mellan republik, kejsardöme och monarki. Sedan Napoleon I introducerade 20-francsmyntet i guld, har det utgivits under alla regimer fram till Första världskriget. Efter kriget, 1929, gavs 20-francsmyntet istället ut i silver och sedan 1950 har det blivit utgivet i en legering av aluminium och brons. Samlingen vi presenterar här är komplett och unik eftersom den inkluderar ett exemplar av varje huvudtyp av 20-francsmynten i guld: Napoleon I (1804-14), Louis XVIII (1814-24), Charles X (1824-30), Louis Philippe I (1830-48), Andra Republiken (1848-52), Napoleon III (1852-70) och Tredje Republiken (1871-1940). De sju guldmynten i den här samlingen är vart och ett eftertraktade samlarobjekt. Samlingen omfattar en mycket spännande och omvälvande period i ett av Europas tongivande länder.

 

Ett turbulent århundrade

Eftersom mynt är offi ciella symboler för staten är de ovärderliga källor till historisk information. Designen och inskriptionerna ger ofta en god bild av hur varje tids regim och stat ville se sig själv, och studerar man dem över en längre tid kan man se hur det politiska klimatet förändras. Detta är i allra högsta grad fallet när det gäller Frankrike under århundradet efter revolutionen. De första mynten som speglar omvälvningarna efter revolutionen 1789 är de utgivna av kung Louis XVI (1774-92), den regerande kungen under den här tiden. Även om kungen satt kvar efter revolutionen, regerade han nu som ”konstitutionell monark” och mynten präglade efter 1791 visar på olika sätt att monarkin hade gått från absolut till konstitutionell. Kungens porträtt prydde fortfarande adversen på kopparmynten, men på reversen hade vapenskölden ersatts med ett fasces (spö knippe) och en frygisk mössa som symboliserar frihet och styrka. På silvermynten stod bland annat att läsa orden Regne de la Loi (Lagens regim) för att understryka vikten av en skriven lagstiftning till skillnad från kungens tidigare godtyckliga regerande. Mynten daterades dessutom i början utifrån den kortlivade revolutionära kalendern. År 1795 blev till exempel An 3 de la liberté (tredje året i frihet). Den konstitutionella monarkin blev kortlivad och ersattes 1792 av den Första Republiken. I och med detta togs de kungliga porträtten bort från mynten och ersattes med teman och bilder som var centrala för den nya tiden. Till exempel präglades rättvisans symbol i form av en våg, texten ”Alla är lika inför lagen” och symbolen för frihet – den frygiska mössan.

 

Från republik till kejsardöme till…

Första republiken föll 1799 i en kupp ledd av Napoleon Bonaparte, som installerades som förste konsul. Han tog sig själv titeln kejsare 1804, och regerade snart som tidigare monarker och bestämde att hans porträtt skulle pryda alla franska mynt. Det var under Napoleons tid som förste konsul som 20-francsmynten introducerades. Dessa skulle utges ända fram till Första världskriget. Efter Napoleons abdikering 1814 återgår Frankrike till monarki igen och mynten får åter samma format de haft innan revolutionen. Efter två kungar – Louis XVIII (1814-1824) och Charles X (1824-1830) – blir det liberal revolution och Louis Philippe I (1830-1848), blir konstitutionell kung. Efter honom är tiden inne för den Andra republiken och mynten återgår till utseendet som de hade under Första republiken, med teman centrala för det revolutionära samhället som frygiska mössor och mottot ”Frihet, Jämlikhet och Broderskap”. Louis Napoleon Bonaparte (1848-1870), brorson till Napoleon I, blev vald till president. Några år senare förklarade sig Napoleon som kejsare och tog sig namnet Napoleon III, vilket också prydde mynten under den här tiden. 1870 kollapsade Napoleon III’s regim och det var dags för den Tredje republiken och återigen en återgång till republikanska motiv som hedrade folket och staten på mynten. Den Tredje republiken varade, med franska mått mätt, otroliga 70 år och det var under den här tiden som de sista 20-francsmynten i guld präglades. Vart och ett av de sju vackra och symbolladdade mynten fångar en liten bit av den franska historien och samlingen som helhet vittnar om en spännande tid