Samlarordlista

Ag - Kemiska beteckningen för silver.

Au - Kemiska beteckningen för guld.

Advers - Den sidan av myntet som bär myntherrens främsta symbol i någon form, t ex bild eller namn. Adversen kan även kallas åtsidan. Motsatta sidan kallas revers (frånsida).

Avslag - Provprägling som görs för att kunna testa stampen och se bildresultatet. Modellen görs i annan metall än det egentliga myntet.

Besittningsmynt - Mynt präglade i Sveriges tidigare besittningar, som exempelvis Tyskland.

Brakteat - Ett mynt som enbart är präglat på en sida. På åtsidan finns en fördjupning som är frånsidans spegelvända bild.

Carolin - Guld- och silvermynt som präglades mellan 1606 och 1872.

Daler - Ett mynt som präglades, efter tysk förlaga, för första gången i Sverige år 1534.

Denar - Romerskt mynt i silver

Dukat - Internationellt guldmynt som präglades första gången 1284. I Sverige präglades det för första gången 1654. 1 Dukat = 2 riksdaler.

Felprägling - Defekt mynt på grund av fel i präglingsprocessen.

Finvikt - Ädelmetallens vikt i ett mynt.

Frånsida - Myntets baksida. Anses som mindre betydelsefull i fråga om mynt. Valören brukar återfinnas här. Vad gäller medaljer är dock frånsidan den mest innehållsrika och ofta avgörande för ämnet.

Fyrk - Mynt som präglats för första gången 1478. Fyrk = 1/2 örtug = 4 penningar = 1/6 öre.

Jubileumsmynt - Präglas för att uppmärksamma nutida eller historiska händelser.

Kastpenning - I samband med högtider som kröningar, kungliga dop och begravningar utgavs tidigare mynt som kastades ut bland åskådarna. Det förekom fram till 1800-talet.

Klippning - Mynt präglade på fyrkantiga blanketter

Kopparmynt - Mynt helt av koppar från 1624-1855.

Kreditmynt - När metallvärdet inte motsvarar det åsatta värdet.

Krona - Myntenhet i Sverige sedan 1873. Infördes av Oscar II.

Legend - Benämning på inskriften på mynt och medaljer.

Legering - Metallblandning

Medalj - Prägling utan nominellt värde

Mynt - Giltigt betalningsmedel

Myntmästare - Chef för den myntverkstad där mynten tillverkas.

Myntmästarmärke - Signatur på myntet som visar vem som var myntmästare

Myntort - Platsen där mynten präglas.

Myntpollett - Bricka som användes som mynt.

Mynttecken - Mynt i koppar som utgavs runt 1716-1719. Valören motsvarade inte metallinnehållets värde.

Numismatik - Vetenskapen om mynt, sedlar, medaljer etc.

Nödmynt - Utgavs i Sverige under svåra ekonomiska perioder.

Omskrift - Text längs myntets kant, på advers eller revers.

Oz - ounse, Engelsk viktenhet

Penning - Myntvalör fram till 1776.

Plåtmynt - Mynt som framställdes under tiden 1644-1753 i vikter från 0,378 till 19,71 kg.

Pollett - används som bevis på rätt till varor och/eller tjänster.

Praktmynt - Mynt som präglats för annat syfte än cirkulation. Myntens valörer är höga och är ofta i guld.

Proof - Bästa samlarkvaliteten. Myntet eller medaljen har en spegelblank yta, medan motivet är frostat. Tillverkningsprocessen är komplicerad och kräver att flera steg görs för hand.

Provmynt - Mynt som framställts som förberedelse inför en ny utmyntning. Oftast i små upplagor och kan ibland dyka upp på marknaden.

Prägling - Vanligaste framställningssättet av mynt. Tidigare skedde detta ofta för hand. Idag sker präglingen oftast automatiskt i en elektriskt driven maskin.

Präglingsglans - Den lyster ett nypräglat och ocirkulerat mynt uppvisar.

Puns - Verktyg som används vid tillverkning av stampen

Rand - Ytan mellan adversen och reversen.

Randskrift - Den skrift som finns präglad på myntets rand.

Revers - Myntets baksida. Anses som mindre betydelsefull i fråga om mynt. Valören brukar återfinnas här. Vad gäller medaljer är dock reversen mest innehållsrik och ofta avgörande för ämnet.

S.M. - Silvermynt.

Skiljemynt - Valören motsvarar ej metallvärdet.

Slant - Benämning på kopparmynt som motsvarar 1 öre s.m.

Stamp - Präglingsverktyg för framställningen av mynt.

Taler - Tyskt silvermynt som stod som förebild för daler. Började präglas under 1500-talet.

Värdemynt - Metallen i myntet motsvarar det åsatta värdet.

Åtsidan - Den sida av myntet som bär myntherrens främsta symbol i någon form, t ex bild eller namn. Åtsidan kan även kallas advers. Motsatta sidan kallas frånsida (revers).